Svenska uppfinnare: Maria Johanna ”Ninni” Kronberg

Maria Johanna ”Ninnni” Kronberg var en svensk uppfinnare som år 1933 tog fram en ny metod för att tillverka mjölkpulver. Hennes patenterade uppfinning kom att lägga grunden till det företag vi idag känner till under namnet Semper AB.

Mjölkpulver existerade redan innan 1933 men ingen av metoderna lämpade sig för storskalig kommersiell produktion. Kronberg fick kanadensiskt patent på sin metod år 1936, svenskt patent 1937 och patent i USA år 1938.

Under sin livstid fick Ninni Kronberg totalt åtta svenska patent inklusive kompletteringslösningar, och till detta tillkom de utländska patenten. Kronberg uppfann bland annat ett kraftfoder för nötkreatur, en metod för framställning av mjölkserumpreparat som degförbättringsmedel och ett bindemedel baserat på mjölkpulver för tillverkning av charkuterier. Hon grundade också två företag: Aktiebolaget Practic comp ltd och AB Skånskt bindmedel. Hon var däremot aldrig delägare i det företag som kom att bli Semper utan licensierade ut sin uppfinning till dem.

Bakgrund

Maria Johanna – som kallades Ninni – föddes i Gävle år 1874. Hon var dotter till lotskaptenen Anders Victor Berggren och hans hustru Caroline Louise Stuart. Ninni Kronberg utbildades av guvernanter men tog aldrig någon studentexamen. När hon var 22 år gammal gifte hon sig med grosshandlaren Erik Kronberg, som var delägare i B G Kronbergs Spannmålsaffär & Maltfabrik.

Ninni Kronberg var en kreativ person som tyckte om att måla och ägna sig åt konsthantverk. Tillsammans med sin man brukade hon resa och segla.

År 1901 avled Erik Kronbergs far och sonen tog över verksamheten. Nu blev också Ninni Kronberg mer engagerad i driften än tidigare, och särskilt i den produktutveckling som skedde i maltfabriken. År 1915 omvandlades företaget till ett aktiebolag med namnet AB Kronbergs Maltfabrik.

Tillsammans med sin make vidareutvecklade Ninni Kronberg A J M Jensens metod för framställning av jäst, ett arbete som år 1919 resulterade i ett patent för Erik Kronberg.

I början av 1920-talet flyttade Ninni Kronberg ifrån sin make och bosatte sig med väninnan Gudring Juel-Westrup och hennes make konsul Wilhelm Westrup på Rydsgårds gods i Skåne. AB Kronbergs Maltfabrik gick i likvidation 1922 och paret Kronbergs skilsmässa blev klar 1925.

Rysgårds gods

Kronberg hade erfarenheter från utvecklingsarbetet i maltfabriken och på Rysgårds god fortsatte hon med sina experiment. Hon tog fram ett jästmedel som gavs namnet Practic, och tillsammans med makarna Westrup grundade hon företaget AB Practic Comp Ltd för försäljning av produkten.

1927 fick Kronberg sitt första patent i eget namn (patent 69730) – för ett mjölkserumetpreparat hon utvecklat för degförbättring.

På Rysgårds gods hölls kor som producerade stora mängder mjölk. Redan innan Kronberg flyttade dit hade man på godset gjort olika försök med att konservera mjölken för att ge den längre hållbarhetstid, men ingen av lösningarna funderade särskilt bra. Kronberg gav sig i kast med utmaningen och efter flera års laboratoriearbete ansökte hon år 1934 om svenskt patent på sin nya och förbättrade metod för framställning av mer hållbar torrmjölk. Ansökan beviljades och Kronberg blev innehavare av patent 85916. År 1937 erhöll hon följdpatent 96765 för sin vidareutvecklade metod.

Kronbergsprocessen

Här är en kort sammanfattning av hur Kronbergs metod för framställning av torrmjölk beskrivs i hennes kanadensiska patentansökan, den som gav henne patent CA361791 den 17 november 1936.

  1. Skummjölk upphettas till 100 grader C, kyls till 55 grader C och behandlas med mjölksyrabakterier.
  2. Mjölken kyls till 18 grader C. Nu omvandlas laktosen till mjölksyra, men processen avbryts precis innan protein börjar fällas ut.
  3. Medan den första satsen mjölk kyls värmer man upp en annan större sats mjölk (helmjölk eller skummjölk) till 25 grader C. Däri ska laktos eller råsocker emulgeras. Om skummjölk användes måste även fett tillsättas. Om helmjölk användes är fettet i mjölken tillräcklig och man behöver inte tillsätta något extra.
  4. De två satserna mjölk sprutas in i en indunstningskammare (tillsammans eller var för sig). Där torkas de av varm luft (80 grader C) som cirkulerar. I kammaren ska det finnas ett svagt elektrostatiskt fält. Detta fält laddar torkade partiklar med olika polaritet, och när två partiklar med olika laddning närmar sig varandra stöter de bort varandra vilket hindrar mjölkpulvret från att klumpa ihop sig under torkningen.

Svenska Mjölkprodukter AB

När Kronberg tog fram sin metod för produktion av torrmjölk var Sverige ett land som producerade stora mängder mjölk, och Kronbergs uppfinning innebar att det blev enklare att lagra och transportera mjölk – något som var särskilt viktigt om man ville ge sig ut på exportmarknaden. Till exempel var det brittiska imperiet mycket intresserat av att köpa in livsmedel som gick att transportera hela vägen till de brittiska kolonierna utan att förstöras.

Under år 1937 testades Kronbergs metod i fält av Svea Ingenjörskårs matinrättning. Testet föll väl ut och bidrog till att Kronberg året därpå erhöll 25 000 kronor från Jordbruksdepartementet för att exploatera sitt torrmjölkspatent inom Sveriges gränser. Jordbruksdepartementet ställde dock som krav för bidraget att ett svensk aktiebolag måste bildas med ett aktiekapital om minst 250 000 kronor.

Mejerikooperationen kontaktades och erbjöds delta i verksamheten, men de var inte intresserade. Kronberg sökte då upp direktör Rolf Forshell på företaget C Bert Lilja & Co. Forshell kontaktade finansmannen Axel Wenner-Gren, mest känd som grundaren av Electrolux, som satsade 250 000 kronor så att Svenska Mjölkprodukter AB (SMP) kunde bildas. Carl Bertil Lilja var styrelseordförande och Forshell VD. Kronberg ingick inte i bolagets ledning och sålde inte heller sitt patent till SMP, istället tecknade SMP och Kronberg ett licensavtal.

Fabriker i Kimstad och Götene

SMP satte upp en fabrik för torrmjölksproduktion i Kimstad utanför Norrköping, medan huvudkontoret förlades till Stockholm. Periodvis var Kronberg själv på plats i Kimstadsfarbriken för att stödja produktionen.

Produktionen av torrmjölk i Kimstad kom igång i september 1939 – samma månad som Tyskland invaderade Polen, Frankrike och Storbritannien förklarade krig mot Tyskland, och Sovjetunionen angrep Polen österifrån. Förhoppningarna om export grusades, men samtidigt behövde den svenska beredskapsförsörjningen stora mängder torrmjölk. Viss export skedde också – till den svenska frivilligkåren i Finland. Fabriken blev därför en succé trots de ändrade förhållandena och år 1942, medan andra världskriget ännu pågick för fullt, öppnades en ny fabrik i Götene.

AB Skånskt bindmedel

Innan produktionen av torrmjölk kom igång i Kimstad grundade Kronberg företaget AB Skånskt bindemedel, vars syfte var att lansera torrmjölk som bindemedel i charkuterivaror. Detta var något Kronberg hade fått svenskt patent på redan år 1935.

Nytt statsunderstöd för Kronberg

Ninni Kronberg fortsatte med sina experiment och år 1940 erhöll hon statsunderstöd för att ägna sig åt forskning inom områdena mejeri, bageri och charkuteri. Under andra världskriget utvecklade hon bland annat ett kraftfoder som kunde produceras i Sverige av svenska råvaror, vilket var viktigt eftersom det utländska kraftfoder som tidigare använts för uppfödningen av nötkreatur i landet inte längre kunde importeras på grund av kriget.

Rättstvister

I en affärsuppgörelse med godsägaren Erik von Geijer pantsatte Kronberg sitt licenskontrakt med SMP. Denne överförde utan att informera Kronberg panten till företaget C. Bert Lilja & Co vars ägare var bankir Carl Bertil Lilja – en man som även var styrelseordförande i SMP.

På 1940-talet stämde Ninni Kronberg företaget C. Bert Lilja & Co och Erik von Geijer för att ha försökt lura till sig hennes krontrakt med SMP. Domstolen slog fast att Kronberg hade rätt till kontraktet, men problemen slutade inte där. SMP började hävda att Kronbergs patent inte varit till någon nytta i SMP:s verksamhet och slutade betala ut royalty till henne från och med hösten 1946.

Ninni Kronberg tvistade med SMP under återstoden av sitt liv. Hon avled i Lund den 1 oktober 1949.

SMP bytte namn till Semper år 1963. Nu för tiden anger Semper att det var Ninni Kronbergs innovation som lade grunden till företaget.

Övrigt

I den nya Hagastaden i Solna heter en av gatorna sedan år 2012 Ninni Kronbergs gata.

Tips på vidare läsning

  • M Johanna (Ninni) Kronberg, https://sok.rik sarkivet.se/sbl/artikel/11784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kiellander)
  • https://www.semper.se/om-oss/sempers-historia