Svenska uppfinnare: Waldemar Jungner

Waldermar Jungner var en svensk uppfinnare som tog fram flera olika laddningsbara batteri som vara hållbara och kunde fungera under extrema förhållanden. Han uppfann nickel-järn batteriet (NiFe), nickel-kadmium batteriet (NiCd) och det återuppladdningsbara basiska silver-kadmium batteriet (AgCd).

Det företag som Jugner grundade – Svenska Ackumulator Aktiebolaget Jugner – var upphovet till det företag vi idag känner till under namnet Saft AB. Saft AB tillverkar nickel-kadmium batterier som är extremt slitstarka och klarar av extrema omständigheter

År 1928 kraschade en grupp utforskare ledda av Umberto Nobile på Nordpolen, och under räddningsförsöken släppte man ned flera ackumulatorer (batterier) från flygplan för att expeditionen skulle kunna få igång sin radio igen. Av alla ackumulatorer som kastades ned var Jungners nickel-järnackumulatorer de enda som fungerade.

Under rymdfärder på 1960- och 1970-talet var batterier tillverkade enligt Jungners koncept standard eftersom de var så tåliga och pålitliga.

Bakgrund

Ernst Waldemar Jungner föddes i Vilske-Kleva församling i Skaraborgs län den 19 juni 1869. Han var det yngsta barnet av åtta till kyrkoherde Jonas Jungner och hustrun Josefina Blomberg.

År 1869 var ett nödår, då missväxt orsakade hungersnöd i Sverige. Att familjen inte hade tillräckligt med mat påverkade den unge Jungners hälsa negativt. Senare drabbades han dessutom av mässling och scharlakansfeber, med svåra följdsjukdomar som resultat.

Som barn var Jungner klipsk och nyfiken. Han tyckte om att läsa och sjunga, och lärde sig spela både piano och fiol.

När Jungner var 11 år gammal började han studera vid Skara Högre Allmänna Läroverk. Under skolåren blev han mycket intresserad av naturvetenskap och då särskilt kemi. Han tyckte också om att lära sig om människorna bakom upptäckterna och uppfinningarna och läste bland annat om den svenske kemisten och fysikern Svante Arrhenius.

Studentexamen avlades i Skara år 1889, och därefter flyttade Jungner till Uppsala för att läsa på universitet. Efter två års studier av kemi, geologi, botanik, astronomi, matematik och latin tog han sin kandidatexamen. Han blev kvar i Uppsala ytterligare år för att fördjupa sina kunskaper i kemi och elektricitet, innan han gick vidare till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Siktet var redan nu inställt på att bli uppfinnare.

Pyrofonen, med mera

En av Jungners första uppfinningar var pyrofonen, en apparat som kunde larma vid brand. Denna skapelse kom till redan år 1888, innan Jungner var klar med sin studentexamen. Jungner kände till att olika metaller utvidgar sig olika mycket när de utsätts för samma värme, och att utnyttjade detta för att skapa en maskin som larmade när det blev för varmt i omgivningen. I pyrofonen fanns en samling seriekopplade ihoplödda järntrådar och koppartrådar. Själva lödfogarna var isolerade med ullgarn. Koppartrådarna var kopplade till en signalapparat, och när det blev tillräckligt varm uppstod spänningar i metallen som fick en magnetnål att göra utslag och sätta igång larmet. Jugners pyrofon fungerade bra, men kom ändå aldrig i storskalig tillverkning.

Några andra exempel på Jungners uppfinningar är en elektrisk transportör, en maskin för bergborrning och en metod för att producera natriumkarbonat med hjälp av elektrolys. Bergborrningsmaskinen erhöll han patent för i flera länder.

Jungners ackumulator

Jungner har berättat att han började fundera på vattenkraft redan år 1890 då han reste till Uppsala med tåget. Rälsen gick över en forsande älv och i Jugners ögon var det enorma mängder energi som gick till spillo. Varför importera dyr stenkol från England när vi hade all denna vattenkraft i Sverige?

På den här tiden hade ackumulatorn redan uppfunnits, men det var en blyackumulator som lämnade mycket övrigt att önska. Jungner ville skapa ett bättre batteri, och det skulle både vara hållbart och klara av extrema förhållanden.

När Jungner hunnit studera lite mer kemi började han därför experimentera med en ackumulator som skulle innehålla en oföränderlig basisk elektrolyt. Elektrolyten skulle bara fungera som ledare av strömmen – den skulle inte ingå i den kemiska reaktion som genererade elektriciteten. Elektrolyten i blyackumulatorn förbrukades efter hand eftersom den ingick i den kemiska reaktion som alstrade ström.

Jungner ville också försöka utröna om det fanns andra metaller som skulle fungera bättre än bly som elektroder i ackumulatorn. Han gjorde systematiska experiment och testade en stor mängd olika elektrolyter och elektroder. Till slut valde han silver och kadmium, och år 1900 provkördes en bil med Jungners silver-kadmium-batteri i Stockholm. Bilen körde nästan 150 km i sträck innan batteriet behövde laddas om!

Batteriet fungerade alltså utmärkt, men silver och kadmium gjorde det dyrt. Jungner experimenterade därför fram ett billigare alternativ som använde sig av nickel, järn och en liten mängd kadmium.

Jungner bildade Ackumulator Aktiebolaget Jungner. Bolaget hyrde en villa i Kneippbaden i utkanten av Norrköping och påbörjade produktionen av batterier.

Rättstvisten med Edison blev mycket dyr.

Rättstvist med Thomas Edison

Två år efter att Jungner erhållit sitt patent tog den berömde uppfinnaren Thomas Edison i USA patent på en nickel-järnackumulator. För att hävda Jugners patent tvingades Ackumulator Aktiebolaget Jungner in i en långvarig rättstvist med den resursstarke Edison. Jungner lyckades inte vinna tvisten, utan tvingades försöka konkurrera med Edisons företag istället. Tvisten hade tagit upp mycket tid, energi och resurser, och Ackumulator Aktiebolaget Jungner var i djupa ekonomiska problem. Det hela förvärrades ytterligare då villan som tillverkningen skedde i brann ned år 1905. Efter den händelsen överlät Jungner sitt patent till andra företagare.

Övrigt

Efter att ha lagt nickel-järnackumulatorn bakom sig ägnade sig Jungner åt andra uppfinningar, bland annat uppfann han en metod för att samtidigt framställa cement och kaliumoxid. Jungner ersatte den traditionella leran med kalkrika bergarter, vilket gjorde att kaliumhaltiga ämnen bildades som biprodukt. Dessa ämnen fungerade bra som gödningsmedel i jordbruket.

Waldemar Jungner var gift med Hulda Jungner (född Svensson) och de hade tre barn tillsammans.

Han valdes in i Ingenjörsvetenskapsakademien år 1922 och förärades två år senare Kemistsamfundets Oscar Carlson-medalj.

Waldemar Jungner avled i lunginflammation i Kneippbaden år 1924, blott 55 år gammal.

Jungnerholmarna i Fliseryd i Mönsterås kommmun är uppkallade efter Waldemar Jungner. Fram till 1975 bedrevs där tillverkning av batterier.

SAFT AB ligger på Jungnergatan 9 i Oskarshamn.